På bättringsvägen

Hej från sängbottnet. Här har jag legat de senaste två dagarna och tyckt synd om mig själv efter min visdomstandsoperation. Första natten låg jag vaken från 2:30 och bara längtade tills jag fick ta min nästa värkmedicin. När klockan slog 7 tänkte jag ÄNTLIGEN FÅR MAN STIGA UPP!! Dagarna har annars varit ganska okej, men på kvällen blir jag jätte gråtig och av någon anledning lite deprimerad? Har någon känt av samma sak efter en visdomstandsoperation?

Hemskt produktiv har jag inte varit de senaste dagarna. Jag tror jag har hunnit med med 6 avsnitt Black Sails, 7 avsnitt Modern FamilyShe’s the Man och så en massa crap Teen Mom på MTV samtidigt som jag har varvat med att dricka linssoppa, min äckliga värkmedicin som smakar anis, äta glass och lite minimakaroner. Jag längtar så tills jag kan äta normal mat igen, har inte på länge craveat mat på samma sätt som nu…

Idag jobbar jag hemifrån, känner mig tillräckligt klar i knoppen för att göra det. Imorgon hoppas dock jag att jag kan gå tillbaka på jobb, jag känner mig så muffig och äcklig haha så det skulle vara skönt att snart kunna gå tillbaka till vardagen igen och känna sig någorlunda normal. Ha det bra!

Annonser

En reaktion på ”På bättringsvägen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s