Dagar då man inte känner sig så fin

Här kommer nu ett sånt inlägg som någon kanske kommer att tycka att är ett super negativt inlägg, men den här bloggen är ju också för mig själv så jag kände att jag bara ville få det här nerskrivet. Here we go.

Ni vet såna dagar då man bara känner sig ful? Just nu går jag igenom en hel sån period då jag varje dag ser något jag inte tycker om med mitt utseende. När jag flyttade hit hade jag riktigt dålig hy, speciellt kring hakan. När en finne försvann dök nästa upp och det här höll på ett bra tag. Min hy blev emellan ganska bra igen, men nu har den börjat blomma igen. Jag trodde att den reagerade till alla nya vanor här och stress, men nu har jag bott här i nästan 2 månader och jag är ganska trött på att ha dålig hy.

Dessutom känner jag mig uppsvälld hela tiden. Fastän jag försöker äta mångsidigt och hälsosamt + träna regelbundet så vill min mage inte samarbeta. Det värsta är att jag vet i hur bra skick jag var före sommaren och nu känner jag mig bara tjock och osmidig hela tiden. Jag tvingar mig att inte äta en glass som jag har lust på eller något annat liknande för det gör ju verkligen att jag inte kommer att få en platt mage igen.

Dessutom är jag riktigt trött på mitt hår. Det är hängigt, utan form och tråkigt. Varje morgon fightas jag med håret för att det skall se ens någolunda ut. Jag tror att jag snart måste leta upp en frissa och göra något åt mitt fasansfulla hår, det är ju ändå ganska enkelt att åtgärda…

Förlåt för ett riktigt deppigt inlägg, men fastän jag har det så bra här så har jag mina deppdagar då jag bara blir ledsen då jag ser mig i spegeln. Jag skulle så villa bli av med de här känslorna över det är så viktigt att vara snygg, ha bra hy, tränad kropp med platt mage osv. Hur skall man kunna må bra då man hela tiden har dessa komplex kring sig samtidigt som det ju är så viktigt att kunna unna sig en glass, bulla, pizza eller ett glas vin eller två? Det är ju omöjligt och går inte ihop… Jag tror jag måste beställa hem Michaela Fornis bok Jag är inte perfekt tyvärr som just behandlar ångestkänslorna kring att vara perfekt. Jag älskar hennes sätt att skriva så jag tror att boken skulle göra mig riktigt gott. Nu skall jag be Bart paja mig så tror jag allt börjar kännas lite bättre.

Och nej, ni behöver aldrig stressa över att jag skall få någon ätstörning eller något liknande, jag tycker helt för mycket om mat för något sånt 🙂 Tack, förlåt och glöm!

img_2287mitt favoritplagg, då jag har på mig den här jumpsuiten känner jag mig slank som en liten älva

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s